Liverecensioner
15 september, 2026
Uppsala

Johnny Delaware på Klubb Uffe, Katalins bakficka

Americana, Country, Rock

Det blev en mycket lyckad säsongsöppning för Klubb Uffe på Katalins bakficka (f.d. jazzbaren). Johnny Delaware och hans band spelade i den intima och fullpackade lokalen. De är ett band som det snart kanske inte kommer att vara möjligt att uppleva på så små ställen i framtiden. De borde dra en ännu större publik nästa gång. De vill gärna komma tillbaka till Uppsala-publiken som enligt bandet var den bästa hittills på deras turné. Kanske det blir Katalins stora musiksal nästa gång, det känns så.

Johnny Delaware var i Uppsala förra året då han spelade på dåvarande Blackbird (Numera Kaliber Room). Då var vi inte många som bevittnade hans fina solospelning. Tydligen har ryktet spridit sig för nu är det en betydligt större publik. Nu har Johnny Delaware dessutom med sig sitt band. Johnny Delaware frontar bandet på sång och gitarr (el och akustisk). Två av kvällens bandmedlemmar spelar också med Delaware i bandet Susto, Marshall Hudson på trummor och Kevin Early på bas. Cannon Rogers spelar elgitarr och pedal-steel och Noah James spelar keybords.

De kör igång med en av mina favoritlåtar ”Running” från det förra albumet ”Para Llevar” som släpptes 2024. Denna gång har Johnny Delaware med sig sitt nya album ”On God’s Time”. Ett album som går att köpa på turnén men som inte är officiellt släppt ännu. De kommer under kvällen att spela flera låtar från det nya albumet. Den första av dem blir ”Crystal Ball” som har ett otroligt skönt gung. Deras musik har tydliga influenser från 70-talets ”Laurel Canyon sound”. Musiken är melodiös och Johnny Delaware är en mycket bra sångare, han är dessutom en skicklig gitarrist. Bandmedlemmarna är väldigt samspelta och skapar en tajt enhet bakom Delaware. Den allra största styrkan är kanske ändå Johnny Delawares låtskrivande. Låtarna håller generellt en mycket hög och jämn kvalité.

Några i publiken har cowboy-hattar på sig, trots att Delawares musik inte är så mycket country. Han kommenterar i alla fall det och säger att han lämnade sin hatt hemma i Mexiko (där han är bosatt). En kvinna i publiken erbjuder honom att låna sin hatt. En hatt han behåller på sig nästan hela konserten igenom. Vid ett tillfälle erbjuder han henne att lämna tillbaks hatten eftersom han svettas en del. Han får dock fortsätta att ha den på sig. Han verkar att trivas med den.

Låten ”Jungle Full Of Ghosts” är min favoritlåt med Johnny Delaware och att döma av publikens reaktioner så är jag inte ensam om att gilla låten. Förutom material från Delawares soloplattor så spelar de några låtar av banden Susto och The Artisanals som han också medverkar i.

Johnny Delaware berättar att de råkat ut för en del äventyr i början av turnén. De hade motor-problem med sin turné van och sedan höll en skjutdörr på bilen på att ramla av så de fick hålla i den med rep när de körde.

Vi får en överraskning i slutet av spelningen. Johnny Delaware säger att vi ska få höra en alldeles ny låt som de aldrig har spelat tidigare. De kör sedan igång med en riktigt röjig version av Neil Youngs ”Rockin’ In The Free World”. Hela lokalen kokar och publikens jubel vet inga gränser. Det är inte bara publiken som är nöjd. Bandet säger att det var deras bästa spelning hittills på turnén. Det är ju helt fantastiskt att få uppleva ett band av denna kaliber i en liten intim klubbspelning av detta slag.  En galet bra spelning helt enkelt!