I fredags bjöd Parksnäckan på en helkväll med tung rock i det fina sommarvädret. Först ut var det lokala Uppsalabandet DIMMA. Trion levererade ett energiskt set med fuzzig gitarr och hårda trummor. Låten ”Uppsala-la-la” stack ut lite extra, men alla låtar höll hög klass. En stabil start på kvällen.

När Graveyard sedan klev på scen möttes de av en ganska lugn, sittande publik. Bandet skämtade om att de bara skulle spela ”tryckare” ikväll. Men istället för tryckare levererade de låtar med rejält tryck som ”Goliath”. Att de sedan sänkte tempot med ”Slow Motion Countdown” tillförde en välkommen dynamik i spelningen, så att det inte bara blev fullt ös rakt igenom.

Men mer ös skulle det bli och stämningen hos publiken steg under spelningens gång med låtar som ”Bird of Paradise” där bassisten Truls Mörck kliver in på sång. Vändningen kom när bandet avslutade med ”The Siren”, då många i publiken lämnade sina platser och kom fram till scenen.
Som extranummer fick vi bl.a höra klassiker som ”Hisingen Blues” och ”Uncomfortably Numb”.

Sedan jag såg Graveyard för första gången på Peace & Love 2011 har de varit ett av mina favoritrockband. Nu, 14 år och många konserter senare, är mitt omdöme detsamma: de levererar, varje gång.