Den mycket produktive Gurf Morlix släppte sitt tjugonde studioalbum sedan 2000, för en vecka sedan. Under senare år har han ibland släppt två album per år. ”Cobwebs & Stardust” är en riktig liten pärla från den mästerliga låtskrivaren, musikern och producenten.
Gurf Morlix från Buffalo, New York flyttade till Texas 1975 och spelade då med Blaze Foley. På 80-talet flyttade han till Los Angeles och spelade i Lucinda Williams band och producerade ett par av hennes album. Han har vidare jobbat med många andra artister, ofta som producent, bland andra Ray Wylie Hubbard, Robert Earl Keen, Slaid Cleaves, Mary Gauthier och många fler.
”Cobwebs & Stardust” är ett album där Gurf gjort allt. Han spelar alla instrument, sjunger, han har spelat in, mixat, mastrat och producerat. Ett imponerande enmans jobb. Han har också lyckats att göra ännu ett mästerverk i raden av alla fina album han släppt.
Albumets öppningsspår ”Gimme A Reason” börjar med snygga gitarriff och lunkar sedan på i ett skönt taktfast tempo. En ”tinglande” klocka i bakgrunden är också en liten men nog viktig ingrediens. Gurf sjunger på sitt karaktäristiska sätt, han liksom nästan ”värker” ur sig orden. Det är viktigt att ha någon som ger en anledning att fortsätta genom livets alla påfrestelser.
”I Want To Hold Your Hand” är en fin kärleksförklaring till en livskamrat och tryggheten av att ha någon att hålla i handen. En låt som går i ett lugnare tempo med akustisk gitarr och en orgel svävande i bakgrunden.
”Blues Machine” frustar verkligen igång som en maskin med väldigt häftigt gitarrspel. Gurf berättar om den resa han gjort som musiker tack vare sin gitarr enda sedan han fick sin första Silvertone från Sears & Roebuck. En väldigt unik och häftig blues. Jag älskar låten.
Tempot lugnas ner igen i den fina ”The Center of Your Soul” som också har en blueskänsla. Kanske vi alla letar efter själens kärna.
”Water From Your Spring” fortsätter på samma tema, trygghet och kärlek. Utsökt gitarrspel.
Samtidsskildringen ”Deep Dark America” börjar med dova trumslag och har verkligen en tänkvärd text. En fantastisk låt med ett mycket smakfullt arrangemang. Ytterligare en av mina personliga favoriter. Slutfrasen ”Say a prayer for Deep Dark America” och de avslutande dova trumslagen säger allt.
”Loosen The Straps” går i ett rockigare lite gladare tempo. Gitarrspelet är utsökt. Här släpper Gurf loss.
”Money Grubbin’ Blues” Allt är till salu, men behöver vi verkligen allt som prackas på oss med all reklam. Låten är också en riktigt skön blues.
”The Man in the Mirror” är en låt som skiljer sig mest från de övriga låtarna. Den börjar med en synt och orgel som sedan ligger bakom Gurfs inlevelsefulla sång. Vem är han mannen i spegeln. Han ser bekant ut.
Ju mer jag lyssnar på ”Cobwebs & Stardust” desto bättre blir albumet. Ett verk av världsklass av en mångsysslande musikskapare som jag tyvärr misstänker har gått under mångas radar. En levande legendar!
