När jag lyssnar på det nya 6 spårs albumet som Patrick Rydman spelat in tillsammans med amerikanen Mark Davis blir jag inte bara imponerad av hur bra det låter. Jag blir också nyfiken på att veta lite mer om hur de kom att mötas och hur albumet kom till.
För att få veta lite mer så kontaktade jag Patrick Rydman. Han berättar för mig att han ibland åker på ”Songwriters Retreats”. Då träffas olika låtskrivare och skriver låtar tillsammans med varandra. På ett sådant ”retreat” träffade han Mark Davis. – ”Man paras ihop med en annan låtskrivare som man skriver låtar tillsammans med under några dagar. Sedan blir det en avslutning då man har en konsert inför de andra deltagarna och lite inbjudna gäster”. Mark och Patrick fungerade bra ihop och bestämde sig för att samarbeta mer.
Jag frågar hur det går att samarbeta med så stora avstånd. Mark Davis kommer väl från Kalifornien? -”Han bor numera i Danmark”, berättar Patrick, ”men geografiska avstånd spelar inte så stor roll när man mest skickar filer till varandra”. De började med låten ”You Plus One”. Filosofiska diskussioner ledde fram till låten. –”Den handlar om att man aldrig blir riktigt är nöjd och tror att om man bara gör si eller så blir det bättre sen. Så blir det dock sällan, då något annat dyker upp och det blev inte så som man tänkt sig”.
Samarbetet mellan de två fungerade så bra att de bestämde sig för att skriva mer tillsammans, vilket ledde till de övriga 5 låtar som till slut bildade albumet med samma namn ”You Plus One”. När jag frågar Patrick om hur inspelningen gick till så berättar han att han skötte sammanställningen av alla ljudfilerna och mixade i sin studio. Jag frågar Patrick om vilka musiker som spelar på skivan? –”Det är bara vi, Mark spelar gitarr, keyboards och gör en del programmering. Jag spelar allt möjligt, gitarr, bas, slagverk, keyboards och även trumpet på låten To be Home”. De turas också om med lead-sången och då körar den andra oftast i bakgrunden. På ”Ghosts” är det dock bara Patrick som sjunger och spelar. På den låten fungerade Mark mycket som ett bollplank men gjorde även en del programmering. Albumet släpps digitalt den 6 juni. En mindre upplaga ges också ut på CD.
Recension låt för låt:
”You Plus One” Det enda spår där Patrick och Mark sjunger stämsång genom hela låten. Deras röster blir nästan till en. Den fina stämsången får mig att tänka på Simon & Garfunkel och Everly Brothers. Texten handlar om, att om vi bara gör det först så blir allt bra sedan, eller? Mitt favoritspår på skivan.
”Sailing Time” Mark sjunger förstastämman. En fin sång om att man gärna vill ha någon att segla genom livet med. Låter lite som en Tom Petty låt, eller snarare Travelling Wilburys där ju Petty var med men mest för att Marks röst påminner lite om George Harrison.
”Who’s Got The Time” En mycket skön och melodiös låt där Patrick sjunger ”lead”. Hans röst är mycket behaglig att lyssna till. Kanske handlar texten om dagens samhälle där tiden är en bristvara.
”The Box” är också en personlig favorit, även om jag märker att favoriterna varierar eftersom alla låtar är av mycket hög kvalité. Mark sjunger förstastämman med stor inlevelse. Kanske handlar den om vår hjälplöshet hur världen ser ut. Vi skulle gärna vilja stoppa den i en liten låda.
”Ghosts” Patrick sjunger denna utan körsång av Mark. En låt som skulle kunna vara ett ledmotiv ur en film, vacker och drömsk. Fint pianoackompanjemang av Patrick och en mycket fin sånginsats.
”To Be Home” Mark sjunger ”lead” igen. En sång som jag tror handlar om att trivas i det lilla. Att få vara hemma. Snyggt trumpetspel av Patrick. Av någon anledning kommer jag att tänka på ”Our House” av Crosby Stills Nash & Young. Inte själva melodin men känslan jag får av låten.
Ett väldigt bra album som ger mersmak. Mer stämsång med båda rösterna skulle jag önska mig på nästa album. Den ger verkligen det där lilla extra.

