Hans Lundin är den enda kvarvarande originalmedlemmen i gruppen Kaipa, som han var med och bildade redan 1973 då under namnet Ura Kaipa. Hans musik-karriär började dock redan nio år tidigare, 1964, då han gjorde sin allra första spelning med The Shakemen på Grindstugan i Uppsala.
Musikpulsen ”tog pulsen” på Hans Lundin under några timmar som började med en lunch på en Indisk restaurang.
Jag vill tillägga att detta var mer ett fritt samtal än en regelrätt intervju. Inga frågor var förberedda utan samtalet kunde ta vilka vägar som helst.
Hans började med att konstatera att det är en väldig skillnad när det gäller sättet hur man spelade in förr och nu. Då i början av 60-talet hade man ofta bara en enkel rullbandspelare. The Shakemen bytte namn till S.t Michael Sect som sedermera blev ”San Michaels. Hans berättar ”vi hade faktiskt en låt med på ”Kanske på Svensktoppen” 1971”. Hans bildade sedan gruppen ”Ura Kaipa” tillsammans med Tomas Eriksson (bas) och Thomas Sjöberg (trummor), 1973. Efter en tid, redan1974, kortade man ner namnet till enbart Kaipa. Ingemar Bergman ersatte Sjöberg (som slutade på grund av sjukdom) på trummor och även gitarristen Roine Stolt kom med i bandet.
Hans berättar vidare ”det finns ytterst få bilder när vi spelar live och i stort sett inga filmklipp från de tidiga åren med Kaipa. Det har ju skett en enorm förändring på gott och ont. Nu filmar och fotar ju publiken alla konserter med sina mobilkameror. På den tiden var det i stort sett ingen som filmade och någon enstaka som fotograferade. Kaipa medverkade i TV programmet Sveriges Magasin 1978 och SVT gjorde inspelningar till en dokumentär om Kaipa som aldrig färdigställdes, men inga band finns längre kvar i Sveriges Radios arkiv”.
”På 70-talet var det en stor grej när man kom hem med en ny platta som man egentligen visste väldigt lite om innan. Någon kompis kanske hade berättat att den var bra. Nu för tiden är det något helt annat när man först ska släppa singlar digitalt för att senare släppa ett album. Det är som det är en mall hur allt ska göras och se ut. Det ges ut så mycket musik så det har blivit som ett slukhål där allt snabbt försvinner. Förr levde skivorna vidare. Ett intressant fenomen är när någon låt hamnar på en spellista på Spotify. Kaipas låt ”World of The Void” (från albumet Sattyg 2014) har över en miljon spelningar av den anledningen. Tyvärr är många inte ens medvetna vad de lyssnar på när en låt är med på en spellista som de kanske bara har i bakgrunden. Å andra sidan har det kommit nya målgrupper som vill ha nya utgivningar på vinyl, men det är inga stora upplagor som förr.”
På tal om skivor så var Hans med och startade upp den musikerägda skivaffären Musikörat, 1978, tillsammans med Ingemar Berman och Per Guldbrandsen. Den första butiken låg på Sysslomansgatan för att sedan flytta till en större butik på Drottninggatan 1991. Exakt 30 år efter att musikörat grundades, den 1 oktober 2008 stängde butiken igen för gott. Peter Ericson som jobbade i butiken sedan början, startade sedan butiken Örat på Kungsgatan. Han drev den till sin död 2016. Det blev också de vanliga skivaffärernas död i Uppsala. Numera finns ett antal skivbörsar varav några säljer en del nytt också.
Vi fortsätter att prata om olika genres och musikstilar. Varken Hans eller jag är så förtjusta i att man strikt delar in musik i olika kategorier eller genres. ”En bra låt är alltid en bra låt” utbrister Hans. Jag frågar i vilka länder som Kaipa är störst nuförtiden. ”I USA, Holland, England och Tyskland har vi många trogna följare.”
.
Hans berättar att han inte har några direkta musiker som influerat honom så mycket som musiker. Däremot var det när han såg Spencer Davis Group 1965-66 som han ville bli som Steve Winwood och spela Hammond. Det Holländska bandet Ekseption somspelade klassisk musik med rock-influenser imponerade också. Även Merit Hemmingsons pop-arrangemang av svensk folkmusik påverkade Hans som gärna själv väver in en hel del folkmusik i sina kompositioner.
De tre första albumen av Kaipa gavs ut på Decca ”Kaipa” (1975), ”Inget Nytt Under Solen” (1976) och ”Solo” (1978) och har nått kultstatus. Tomas Eriksson (bas) lämnade gruppen efter den andra plattan och ersattes av Mats Lindberg på albumet ”Solo”. Mats Löfgren kom också med på sång. Gitarristen Roine Stolt lämnade gruppen 1979. Albumet ”Händer” spelades in i Polar Music Studios och släpptes 1980. Bandet bestod dåav Hans Lundin på Synthesizer, sång och piano, Max Åhman på gitarr, Mats Löfgren på sång, Mats Lindberg på bas och Ingemar Bergman på trummor och sång. Med musiktrenderna som rådde vid den tiden ändrades också bandets musikaliska inriktning. På det följande albumet ”Nattdjurstid” som släpptes 1982 spelade Pelle Andersson trummor istället för Bergman som slutat i bandet. Även trummisen Olle Romö repade med bandet i början av 1982. Han började kort därefter att spela med Eurythmics. Pelle Andersson blev värvad till Efva Attlings band X-Models. Senare under1982 lades Kaipa på is. Hans berättar att turnébussen stod parkerad länge eftersom medlemmarna skiljts åt med ett ”Vi ses igen”.
Hans Lundin spelade in tre soloskivor under 80-talet ”Tales” (1984), ”Visions of Circles of Sounds” och Houses (1989). Under 90-talet jobbade han som sagt mer eller mindreheltid på Musikörat. Han fortsatte också att komponera och skriva musik, men gav inte ut något under denna tid. Under 2000 så blev en dröm som Hans burit på verklighet när han återbildade Kaipa. Roine Stolt kom med i bandet till en början och var med på de tre första albumen ”Notes From The Past” (2002), Keyholder (2003) och ”Mindrevolutions” (2005). Roine och Hans som båda komponerar musik hade olika idéer om vilken inriktning som bandet skulle ha, vilket innebar att Roine lämnade Kaipa igen. På de följande 7 albumen har Kaipa haft i stort sett samma sättning. Förutom Hans Lundin är det Per Nilsson från Scar Symmetry som tog över som gitarrist efter Roine. Patrik Lundström och Aleena Gibson sjunger. Jonas Reingold spelar bas och Morgan Ågren trummor. Den enda förändring som skett är att Morgan Ågren ersattes av trummisen Darby Todd 2022.
När det gäller Hans Lundins eget komponerande så börjar det alltid med en melodi som han får i huvudet. ”Jag försöker aldrig att tvinga fram något, melodierna måste komma till mig.” Under sommaren, ger sig Hans ibland ut på längre cykelturer. ”Jag kollar väderprognoserna noga och i vilket väderstreck vinden blåser. Det är ju skönt att få medvind hem om man cyklat iväg några mil. Under den varma och sköna sommarperioden laddar jag batterierna och framåt hösten kommer ofta komponerandet igång.” Inget nytt album är på gång just nu men jag har skrivit musik till ett nytt album” berättar Hans.
Vi pratar om mycket mer under de fyra timmar vi träffas. Hans Lundin och jag är överens om att vi nog kunde ha fortsatt att prata om musik minst lika länge till. Det går förstås inte heller att få med allt i en artikel som denna.