Idag, den 15 maj, släpper Thomas Jonsson sitt sjätte album under namnet I’m Kingfisher. Albumet ”Give Up Together” är mer jordnära och bandorienterat än det förra albumet ”Glue” som var färgat av mer jazziga tongångar.
Innan Thomas Jonsson började använda namnet I’m Kingfisher så kallade han sig Thomas Denver Jonsson och hans musik var mer americana-orienterad. ”Give Up Together” är också en slags americana, om man vill, men på ett helt annat sätt och unik i sitt slag.
Tomas Jonsson sjunger med en väldig inlevelse, sårbarhet och en slags smärta i rösten som plötsligt nästan går upp i en slags falsett. Rösten förstärker det mörka i de något svårtolkade texterna.
Musiken är drömsk och har något filmiskt över sig. jag upplever även texterna som en slags drömmar. Det kanske inte är så konstigt att låten ”Your Dad’s Bad Days” är med i den rosade filmen ”Biodlaren”. Thomas Jonsson har även en cameo-roll i filmen. Han har även bidragit med ett flertal andra låtar till filmen.
Thomas Jonsson har samlat ihop en skara riktigt bra musiker till albumet. Vapendragaren och multiinstrumentalisten Carl Edlom har producerat albumet och spelar en mängd instrument. En annan multiinstrumentalist är Bebe Risenfors som bland annat spelat med Tom Waits. Här spelar Risenfors althorn, kornett och kontrabas.
Svante Sjöblom Vrak sköter trumspelet, Helena Arlock Wahlberg medverkar på ett par spår, då hon spelar cello och sjunger bakgrunds-sång. Alina Björkén sjunger duett med Jonsson på ”Winter of ’85/’86”. Deras röster passar också väldigt bra ihop. Hon spelar även elgitarr på låten. L.T. Fisk spelar piano och pump-orgel på ”Look What You Made Me Do”, Roger Gustafsson spelar pedal steel. Fredrik Svensson bidrar med sång på ett spår och Mats Bäcker med saxofon på ”White Denim”.
Trots mörker så förmedlar också albumet värme. Det är ett album som kräver närvaro av lyssnaren och en del tålamod, men har man det och verkligen ger sig tid att ta till sig albumet så belönas man. Jag har lyssnat ett antal gånger och märker att albumet växer med antalet lyssningar.
Det är verkligen ett album som inte låter som något annat. Det skaver lite på ett positivt sätt som musik gärna ska göra för att hålla i längden. Det kommer att vara intressant att gå tillbaks till albumet när det har fått vila en tid. Jag har en känsla av att det kommer vara ännu bättre då.
