Reportage

Samtal med Bebe Risenfors om Tom Waits

Multi-instrumentalisten Bebe Risenfors har spelat med väldigt många andra artister och medverkat på mer än 100 grammofoninspelningar. Han har ofta fått frågan om det inte är dags att han gör ett eget album. Nyligen gjorde han slag i saken och gav ut sitt första solo-album vid 65 års ålder, Piano Ballads & Improvisations.

En av väldigt många artister som Bebe samarbetat med är Tom Waits. Bebe medverkade på albumen ”Alice” och ”Blood Money”, båda utgivna 2002. Eftersom jag själv lyssnat på Tom Waits sedan slutet på 70-talet (vilket också Bebe gjort) så blev jag naturligtvis nyfiken på att få veta mer om hur det gick till och att få veta lite mer om Bebe Risenfors. Sagt och gjort, jag kontaktade honom och vi hade ett långt och trevligt samtal om allt möjligt i musikens underbara värld. Lite av det ska jag här försöka redogöra för.

Hur gick det till att du fick kontakt med Tom Waits?

”1988 startade vi ett band, Bad Liver som spelade Tom Waits musik på svenska. När vi släppte en skiva 1989 så skickade vi en kopia till Tom Waits och han gillade den. Jag träffade Tom första gången 1999 av en helt annan anledning. Ett svensk produktionsbolag ringde upp mig och frågade om jag kände till någon som hade en tramporgel att låna ut. Jag hade själv ärvt min mormors som hon fick 1899, men den ville jag ogärna låna ut. Jag frågade vilken artist som det gällde, och fick svaret att det var Tom Waits. Det förändrade så klart min inställning och Tom Waits använde den sedan på sin turné 1999. Det var också den första gången som jag träffade Tom personligen. Han kom också ihåg skivan med Bad Liver som tydligen gjort intryck på honom.

När Tom Waits och Kathleen Brennan skrev musik och texter till en uppsättning av musikteater-föreställningen Woyzeck, som hade premiär i Köpenhamn år 2000, trodde jag att vi skulle få vara med och spela eftersom Tom frågat lite om Bad Liver innan uppsättningen. Vi hörde ingenting mer om det men ett halvår innan premiären ringde jag därför till teatern och frågade. De hade då redan repat med ett danskt band. Detta var förstås en stor besvikelse. Efter ett tag ringde Tom Waits upp mig och talade om att han var ledsen över att det blivit ett missförstånd. Han ville ha mig som bandledare, eftersom han tyckte att jag förstod mig på hans musik. Det tyckte jag däremot inte, att det var någon bra idé i detta skede. Jag berättade för Tom att det kan vara en viss rivalitet mellan Sverige och Danmark. Däremot föreslog jag att jag skulle kunna dela rollen med den danska bandledaren som var Bent Clausen, och så blev det. Bent och jag reste tillsammans till norra Kalifornien för att träffa Tom Waits, där han hade sin studio. När vi då spelade tillsammans för första gången så funkade det helt perfekt. Uppsättningen av Woyzeck blev sedan en stor succé. Bent, jag och bandet turnerade runt i världen med den under flera år. Detta ledde i sin tur till att jag fick vara med på inspelningarna av ”Blood Money” (som är musiken till Woyzeck ) och ”Alice”.

Bebe’s kontakt med Tom Waits ledde till att han fick kontakt med Elvis Costello och medverkade på skivan ”For The Stars” som Costello spelade in med sångerskan Anne Sofie von Otter. ”Hon är ju en mycket skolad sångerska” säger Bebe. Han fortsätter ”vi pratade en del om att skolningen ibland kan stå i vägen när man ska berätta en historia”. Bebe berättar att han själv inte har sjungit tidigare, förrän på det nya albumet. Han är verkligen inte någon skolad sångare, men han kan berätta en historia i sina låtar. ”Då behöver man inte kunna sjunga så bra”. Detsamma gäller musik, den måste vara lite ”skitig” för att riktigt beröra. ”Tom Waits blev nöjd när man hittade den sämsta tonarten vid inspelning, det fick inte vara för snyggt”.

Bebe Risenfors är en multi-instrumentalist som spelar nästan alla instrument. Mycket av det kommer från att han jobbat en hel del med teatermusik till olika uppsättningar. Då måste man ibland improvisera och spela alla möjliga instrument. Bebe säger själv att han inte är någon virtuos på något instrument men han spelar väldigt många och tillräckligt bra.